.
Skolan ska reformeras för att återigen bli av världsklass

Ett enhetligt, likvärdigt och statligt styrt utbildningsväsende ska göra upp med det kaos av kommunalt styrda skolor av varierande kvalitet, privat skolverksamhet och privata lösningar som fått resultaten för svenska elever att hastigt falla och som delat våra ungdomar i ett A- och B-lag, där de som lämnats utan nödvändiga kunskaper och färdigheter riskerar att få ett liv av utanförskap och framtida arbetslöshet.


Kommunaliseringen

Den kommunalisering av skolan, som genomfördes på 1990-talet under Görans Perssons tid som utbildningsminister med entusiastiskt stöd från det borgerliga blocket har segregerat den tidigare statligt styrda enhetsskola, som gav studieresultat som placerade svensk grundutbildning i världsklass och som nu istället placerat Sverige i botten vid de internationella utvärderingarna.

Kommunaliseringen innebar, att staten frånsade sig ansvaret för grundutbildningen och att uppdraget som huvudman lades över på kommunerna. Skollagen säger, att undervisningen ska hålla sådan kvalitet, att alla elever ska uppnå godkända betyg i grundskolan. Statistiken visar, att kommunerna nöjer sig med att 75 – 80 procent av eleverna når detta mål.

Det betyder att 20-25 procent av varje årskull lämnas mer eller mindre åt sitt öde. Men när dessa ungdomar inte kan lyckas i skolan, så att de ser sig en framtid där de är en del av det vanliga samhället, kommer de ändå att söka sig vägar till gemenskap och det blir då ofta en gemenskap i kriminella gäng, ofta med droger som en del av den gemenskapen.

Många kommuner har inte haft resurser och de flesta har inte heller kompetensen att axla den börda som riksdagen lagt på dem och dessutom har den nyliberala agendan hos alla riksdagspartierna lämnat öppet för privatiseringar av den skola som haft en sådan betydelse för framväxten av ett modernt samhälle, där varje generation kunnat lämna skolan med en tro på framtiden. Med privatiseringarna och det fria skolvalet har ungdomskullarna segregerats, en omfattande byråkrati för att kontrollera att dessa privatskolor lever upp till skollagens intentioner har växt fram, liksom en galopperande betygsinflation inom privatskolorna för att dra till sig elever och öka vinsterna – och slutligen en samtidig urlakning på medel i de kommunala skolorna.

Denna segregering slår hårdast mot de elever som är i mest behov av stöd. Kommunerna har helt enkelt inte kompetens och medel nog att tillvarata dessa elevers behov och offentlig statistik visa att resultaten för elever med stort behov av stöd, har sedan kommunaliseringens införande rasat katastrofalt.


Ett förvanskat arv

Nyckeln till förvandlingen från ett fattigt bondesamhälle till en modern industristat hade inte varit möjlig utan skolan och den fredliga utveckling som politiken av alliansfrihet och neutralitet gett oss.

Nu håller båda dessa nav för välfärdssamhället att förvanskas av den giriga nyliberala privatiseringspolitik, som de stora monopolen med riksdagspartiernas benägna bistånd bedriver, bakom en ridå av påstådd valfrihet och konkurrens. Men monopolen gör slut på konkurrensen och valfriheten gagnar allt färre.


För att bringa ordning i det svenska utbildningsväsendet ställer Folkhemmet Sverige följande förslag.
.

1. Återförstatligande av skolan

Om man ser till internationella erfarenheter, finns mycket stöd för detta krav. I princip alla länder med framgångsrika skolsystem har tydliga roller för centrala och regionala myndigheter. Staten måste ta på sig ansvaret för att skolan ska vara likvärdig i hela landet. Staten ska ha ansvar för lärarnas löner och befordringsgång, för ett tydligt regelsystem och för att de pengar som avsätts till skolverksamheten ska öronmärkas och inte bli en del av kommunernas budget.

2. En ny nationell skolmyndighet med integritet och ansvar

Den tidigare skolöverstyrelsen kan här tjäna som modell. Skolinspektionen läggs ned och dess uppgifter får ingå i en ny regional myndighet.

3. Återuppbyggnad av en regional organisation

Denna funktion innehades tidigare av länsskolenämnderna. Den nya regionala organisationen ska ha ansvar för uppföljning, inspektion, kompetensutveckling av lärare, rektorer och annan skolpersonal och för skolutveckling. Skolcheferna i kommunerna ska utses av staten och rektorer ska ha lärarbehörighet och minst fem års erfarenhet som lärare och ska utses av den regionala myndigheten.

4. Avskaffa det fria skolvalet i sin nuvarande form

Det fria skolvalet segregerar eleverna. Det fria skolvalet görs möjligt med systemet med skolpeng som följer eleven. Därför måste finansieringssystemet för skolan förändras. Det är inte rimligt att skola bedriv under former där antalet elever direkt påverkar finansieringen från termin till termin. Det omöjliggör allt kvalitetsarbete och all långsiktig planering.

5. Religiösa friskolor förbjuds

Andra typer av friskolor måste finansiera sig själva och inte med statliga medel. Undantag görs för föräldrakooperativ, som ska kunna åtnjuta statlig finansiering och ska därigenom kunna anses ingå i det statliga skolsystemet. Även stiftelser som arbetar utan vinstmotiv kan tänkas vara huvudmän. Staten ska övervaka att de friskolor som drivs, följer lagar och läroplaner och håller tillräckligt hög lärartäthet, annan personaltäthet och följer bestämmelser om klasstorlek.

6. Undervisningen

Arbetet i skolan måste stramas upp.

a. Lärarna är den viktigaste resursen Så sent som på 1960-talet var lärarlönen lika hög som riksdagsledamöternas löner. Idag är den inte ens hälften av riksdagsledamöternas och avståndet ökar. Om man vill få lärarkandidater med goda kunskaper måste yrket göras attraktivt och då krävs rejält mycket högre löner och bättre arbetsmiljö.

Det individuella lönesystemet ska ersättas med ett system med reglerad befordringsgång. Detta för att lärarna ska våga säga sin mening utan att obekväma synpunkter ska bestraffas lönemässigt och för att minska risken för att rektor skaffar sig ett system av ”favoriter”.

b. Stoppa dokumentationshysterin! Man bör omedelbart se över det extrema dokumentationskravet i skolan. Lärarna måste få syssla med det som är deras profession – att undervisa.

c. Lärarnas kompetensutveckling måste säkerställas. Detta blir en uppgift för den regionala organisationen.

d. Återinför läromedelskontrollen. Framtagandet av läromedel har sedan 1990-talet drabbats av privatiseringshysterin och läromedlen stämmer ibland inte alls med gällande läroplaner.

e. Inför nationella resurscentra som anknyter till modern forskning och tar fram material, metodförslag och underlag för kompetensutveckling. Här finns mycket att göra också kring hur modern It-teknik ska kunna inkorporeras i både fortbildning och i undervisning. Dessa resurscentra ska ha nära samarbete med de regionala organisationerna.

f. Skärp reglerna kring stödundervisning. De tidiga åren i skolan är helt avgörande. Elever med behov av extra hjälp måste tidigt upptäckas och upptäckten ska inte drabba den lärare som signalerar det i form av ökad arbetsbörda. Kommunerna verkar ta lätt på detta och stöd ges idag inte i den utsträckning som lagen kräver.

g. Ett nytt regelsystem för lärarnas arbetstid, timfördelning klasstorlek m.m. Vad gäller arbetstiden bör en återgång till undervisningstid göras. Regelsystemen ska säkerställa att lärarna ska kunna hävda sin professions intressen och elevernas intressen mot kortsiktiga besparingsmål. Skolchefen görs ansvarig för att regelsystemen efterlevs.

h. Rektorernas roll. Rektorerna ska rekryteras bland behöriga lärare med minst fem års lärarerfarenhet. Rektor ska vara pedagogiskt ansvarig och ansvarig för att utvärdering av verksamheten återkommande utförs. I utvärderingen ska också till den regionala organisationen läggas förslag på vilka behov av fortbildning som rektor, lärare och annan skolpersonal har.

i. Inför ett nytt finansieringssystem. Systemet med en skolpeng för varje elev är grunden för privatiseringarna inom skolan. Detta har visat sig helt olämpligt och ett nytt system för hur skolan ska finansieras måste skyndsamt utredas.

j. Skolplikten. Skolplikten från sju års ålder kvarstår, men för elever som inte fungerar i systemet måste acceptabla lösningar tas fram. Hemundervisning skall vara möjlig och även pauser i skolgången ska kunna övervägas i samverkan med skolledning och skolpsykolog.

Sist men inte minst:

k. Klassrumsmiljön. Vi fokuserar på följande problemområden:
– Lokalerna
– Arbetsro och respekt för alla i klassrummet
– Nolltolerans mot mobbing
– Strålningsrisker trådlösa nätverk och mobiltelefoner kräver andra lösningar

Självklart ska det råda arbetsro och ordning i skolan och man ska respektera varandra – hur ska undervisningen annars kunna fungera?

Barn med speciella behov måste undervisas i enlighet med deras förutsättningar – vilket kan innebära byte av klass eller skola. Dels för de då själva får den hjälp de behöver och dels stör de inte lektionen för de övriga eleverna. Ett vinna-vinna-vinna koncept som ju också ger lärarna en acceptabel arbetsmiljö och möjlighet att undervisa på ett bra sätt.

Folkhemmet Sverige tar mobbning på stort allvar och kommer inte att accepterna någon form av mobbning – inte heller mobbning av skolans medarbetare. Vi har ett program för att både upptäcka mobbning och för att sedan åtgärda problemet på bästa sätt för bägge parter – och här kommer skolorna att få hjälp och stöd av externa professionella resurser med mandat att agera så att mobbning upphör.

MOBBNING ÄR IDAG ETT GIGANTISKT PROBLEM FÖR MÅNGA ELEVER OCH ÄVEN FÖR LÄRARE. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen – bara för att skolan inte gör sitt jobb. Alltför många barn funderar på eller t.o.m. begår självmord av denna orsak – och det är en skam att inte mer görs idag trots att problemet är väl känt. Här behöver rektorer, lärare och elever nya uppdaterade klara riktlinjer och extern professionell hjälp.

  •  Fyra personer tar sitt liv – varje dag … Expressen

DET SKA RÅDA NOLLTOLERANS MOT MOBBNING, VILKET SKA AVSPEGLAS I AKT OCH HANDLING.

Folkhemmet Sverige vill förbjuda wifi och uppkopplade mobiler under skoltid i förskolan, grundskolan och på gymnasiet för att minimera skaderisken på grund av strålning. Frankrike har klokt nog förbjudit strålning under skoltid och det kan vi också göra.

  • Frankrike förbjuder mobiler i skolornaklicka här
    .
    Citat: “Barns psykiska hälsa och kognitiva förmåga (inlärning, minne) riskerar att försämras vid användning av skärmar och trådlös teknik” (vilket har bekräftats av otaliga studier).

FÖRSKOLA, UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA

Vi arbetar nu också med att ta fram förslag för hur förskolan ska fungera och vilka övriga alternativ som ska kunna erbjudas för barn i förskoleåldern. Förskoleåldern är en mycket viktig period i barnets liv då den grundläggande tryggheten, eller otryggheten, hos barnet utvecklas. Vi vill ta fram förslag som möjliggör för föräldrarna att själva bestämma hur detta ska lösas, utan att de ekonomiskt tvingas till lösningar de inte tror på.

Vi kommer också att framföra synpunkter på hur verksamheten på högskolor och universitet ska bedrivs, både vad gäller utbildning, forskning och finansiering. Dagens finansieringssystem har skadliga lösningar, som har många likheter med skolpengen inom ungdomsskolan och som gör att stabila och långsiktiga lösningar inom många vetenskapsområden (fakulteter) och institutioner hämmas.


Vilken typ av politik föredrar du?